Jag har också en bakom örat som jag gjorde på Kos förra sommaren med Emelie. Ingenting jag kanske tittar tillbaka på som en bra idé då jag inte riktigt var i mitt sinnes fulla bruk när jag gjorde den. Men den är fin, jag ser den aldrig och det bästa var att jag och Emelie gjorde precis likadana och därför kommer vi hänga ihop tills döden skiljer oss åt.
Det passades även på att göras en film vid första nålsticken. Mest för att vi skulle visa en norsk kollega att man inte alls börjar gråta. Han hade väl 14 stycken och han var tydligen på bristningsgränsen varje gång och hävdade att det var totalt omöjligt att faktiskt njuta av att bli tatuerad.
Pain is pleasure...
skriven
Att vänta på tatueringstid är det värsta som finns!
Man vill ju göra på en gång. Sitter i samma båt :(